Vecka 23
Nu tycks tiden gå fort... När vi är tillbaka till skolan på måndag är det exakt en månad kvar innan vi har sommaruppehåll... Sedan kommer bebis =)
www.gravid.se
Ditt barn är ca 20cm långt mellan huvud och stjärt och vikten omkring 600g. För varje dag som går ser kroppen mer proportionerlig ut. Barnet börjar se ut som en fullgången bebis, men fortfarande kan man urskilja skelett och organ genom huden.
Innerörats ben har hårdnat och då hörseln blivit skarpare kan barnet särskilja olika ljud, såväl inifrån som utanför din kropp. Tänk dig hur bullrig din kropp är. Magen bubblar, hjärtat bankar och blodet forsar. Ditt barn kommer att känna igen din röst på tonläge och rytm när det föds. Prata gärna med det så mycket du kan redan nu. Då forskning visat att barnet i magen lättare uppfattar djupa manliga röster än höga kvinnliga, är det lika viktigt att pappan pratar mycket med det ofödda barnet. Det kan mycket väl hända att du får en spark till svar och du stimulerar även nervsystemets utveckling.
Ibland blir jag så glad över liten att jag har svårt att veta vad jag ska ta vägen.
Hela mitt inre bara bubblar av glädje... så häftigt....
www.gravid.se
Ditt barn är ca 20cm långt mellan huvud och stjärt och vikten omkring 600g. För varje dag som går ser kroppen mer proportionerlig ut. Barnet börjar se ut som en fullgången bebis, men fortfarande kan man urskilja skelett och organ genom huden.
Innerörats ben har hårdnat och då hörseln blivit skarpare kan barnet särskilja olika ljud, såväl inifrån som utanför din kropp. Tänk dig hur bullrig din kropp är. Magen bubblar, hjärtat bankar och blodet forsar. Ditt barn kommer att känna igen din röst på tonläge och rytm när det föds. Prata gärna med det så mycket du kan redan nu. Då forskning visat att barnet i magen lättare uppfattar djupa manliga röster än höga kvinnliga, är det lika viktigt att pappan pratar mycket med det ofödda barnet. Det kan mycket väl hända att du får en spark till svar och du stimulerar även nervsystemets utveckling.
Ibland blir jag så glad över liten att jag har svårt att veta vad jag ska ta vägen.
Hela mitt inre bara bubblar av glädje... så häftigt....
prov...
Någon mer som gjort nationella engelska kurs A? ungefär alla andra som går engA det här året.
Någon mer än jag som tyckte det var svårt?
Att lyssna och förstå engelska har jag aldrig haft svårt med förr... Men idag, oj, oj, oj.. det var problematiskt.
Sedan hade jag svenska prov, det var lite mindre svårt. Tror nog vg ligger för dören på provet... har jag tur även mvg...
Jag är sjuk, rejält sjuk. Näsan rinner, jag hostar och jag nyser. Gommen killar och öronen är det lock för.
Huvudverken ligger bara ett steg från att bryta ut och jag känner mig allmänt kasst.
Men vem ville att jag skulle gå till skolan i morse, Jo Pa, vem annars?
Jag vaknade 3 i natt av att jag inte mådde bra, jag har varit sjuk sedan i lördags och jag sover mindre bra då.
Sedan ringde mobilen och klockan var sex på morgonen. Jag bestämmde mig för att inte gå till skolan...
Pa sickade ett sms tre minuter senare. Jag svarade att jag inte skulle till skolan, han sickade ett mess till, som jag inte hann svara på eftersom han ringde. Han gav mig världens skuldkänslor och jag ville bara SOVA. När vi lagt på gick jag upp och gick på toa. Jag skulle tillbaka till min kära säng. När jag kom in i rummet hade jag fått ytterligare ett sms. Där stod det typ att allt gic fel för honom den här veckan... etc... Jag blev så arg och kände mig så skyldig att jag klädde på mig, gick upp och bestämmde mig för att åka till skolan iaf.
Nu sitter jag här 8 timmar senare med tre prov gjorda... helt slut, och jag tänker sannerligen sova...
Sov gott människor!
Någon mer än jag som tyckte det var svårt?
Att lyssna och förstå engelska har jag aldrig haft svårt med förr... Men idag, oj, oj, oj.. det var problematiskt.
Sedan hade jag svenska prov, det var lite mindre svårt. Tror nog vg ligger för dören på provet... har jag tur även mvg...
Jag är sjuk, rejält sjuk. Näsan rinner, jag hostar och jag nyser. Gommen killar och öronen är det lock för.
Huvudverken ligger bara ett steg från att bryta ut och jag känner mig allmänt kasst.
Men vem ville att jag skulle gå till skolan i morse, Jo Pa, vem annars?
Jag vaknade 3 i natt av att jag inte mådde bra, jag har varit sjuk sedan i lördags och jag sover mindre bra då.
Sedan ringde mobilen och klockan var sex på morgonen. Jag bestämmde mig för att inte gå till skolan...
Pa sickade ett sms tre minuter senare. Jag svarade att jag inte skulle till skolan, han sickade ett mess till, som jag inte hann svara på eftersom han ringde. Han gav mig världens skuldkänslor och jag ville bara SOVA. När vi lagt på gick jag upp och gick på toa. Jag skulle tillbaka till min kära säng. När jag kom in i rummet hade jag fått ytterligare ett sms. Där stod det typ att allt gic fel för honom den här veckan... etc... Jag blev så arg och kände mig så skyldig att jag klädde på mig, gick upp och bestämmde mig för att åka till skolan iaf.
Nu sitter jag här 8 timmar senare med tre prov gjorda... helt slut, och jag tänker sannerligen sova...
Sov gott människor!
Bästa som hänt sedan jag blev frälst.
Idag fick jag en helt annan syn på bebis, först ringde Amanda hon hade berättat för sin mor, platsmamma och far att jag ska ha bebis. Och så deras syn på livet etc.
När jag la på telefonen vart jag så glad. Bebis är verkligen det bästa som hänt mig. Jag blir så glad av ett litet foster, som numera är ett barn, men iaf. Och i tanken hörde jag mig själv säga. Det här är det bästa som har hänt sedan jag blev frälst.
Underbara Jesus, vad skulle jag vara utan dig? Ingenting, tänk, hade jag inte haft Dig, hade jag inte haft något.
Min lilla bebis, min lilla underbara bebis som bara blir större och större. Jag kan inte sluta tänka på bilden av när liten dricker fostervatten. det var så sött på något outgrundligt sätt.
Min mage börjar hårdna allt mer och det är med glädje jag ser den växa och bli supersize, typ som när jag var liten, men då var det juh bara för att jag var allmänt tjock. Nu har jag ett till litet liv som ska få plats.
Oj vilket elände jag kommer få om ungen blir som mig när jag var liten. Snacka om att jag kommer sitta och gråta av trötthet efter några veckor. men jag längtar efter det. Jag vet hur det är att vara så trött att man gråter, oj hjälp vad det är hemskt. Men anledningen till att jag kommer bli det nu, det är juh fantastiskt. men det är juh bara om bebis blir som mig. Blir den som Nette var när hon var bebis så kommer jag juh få värsta drömbarnet.
Åh vad jag längtar till augusti. Min lilla bebis, min lilla, lilla bebis...
Öj en till super bra grej jag kom på precis, nu har jag ju en anledning till varför jag inte vill "leva livet" *skrattar*
Jag vill inte vara ung och hinna med allt man ska hinna innan man blir för "gamal". en vecka i Gambia räckte för att jag skulle förstå det till fullo. Jag är ingen ute tjej. Jag älskar att umgås med människor, verkligen stortrivs. Men med människor som är nyktra, som är så pass gamla att de "lekt" av sig. Jag älskar att vara ute bland människor som är sociala. Men det finns inget bättre än att vara med människor från kyrkan.
Och vad kan vara härligare än att sitta med sin pojkvän och sin dotter/son en kväll och bara finnas till?
Finns det något som får huvudet så klarvaket som när man vittnar för människor? Nej, det kan jag inte påstå.
jag längtar tillbaka till när sökande människor drogs till mig som bin till socker. (fast det förstod jag juh inte då)
Och jag längtar tillbaka till gemenskapen i kyrkan.
Hur kan människor säga att barn förstör och kommer emellan när barn är det underbaraste som finns.
Jag VILL vara hemma med bebis istället för att gå ut på krogen.
Jag VILL spara ihop pengar i flera år så att hela familjen kan åka på semester än att jag själv drar iväg på något hippit skit.
Jag VILL hellre ta hand om min bebis än att gå klart skolan.
Varför kan inte människor fatta det? Är det så svårt att förstå att livet inte blir förstört av ett barn, att det faktiskt finns tonåringar som INTE vill vara ute och festa och "leka."?
Jag har velat bli hemmafru med barn sedan jag var 12. HALLO, skulle den idéen ändrat sig skulle den väl ha gjort det vid det här laget. å jag blir så tjurig när allt, alltid handlar om att man inte hunnit sett allt i livet. Vad är det som säger att man inte kan se allt med ett barn?
Fast förhållande, en underbar man, massor med barn och en eller flera bra församlingar, ja det ÄR livet.
always oldminded, that's what I am... take it or live it, don't try to change it.
Jag är glad att Pa är pappan, nog för att livet vore 100gånger lättare om han varit frälst. Men jag kan inte tänka mig en bättre far egetnligen. han är förnuftig, han har nästan "lekt av sig," youngminded!
Han har en perfekt ålder i mina ögon... En kille som är mellan 28 och 38 är perfekt för mig, enligt mig, och vem kan veta bättre än jag på den punkten? (Gud vet alltid bäst, men om man talar om människor)
Han är snäll, givmild, go och glad men samtidigt sätter han mig på plats och låter mig inte bossa över honom. Och det är så jag vill ha det. Jag behöver en man som är som Pa. Han är en bra blandning mellan att lyssna och prata. Mellan att bestämma och låta mig bestämma. Och han kommer bli en helt underbar pappa, han ser verkligen fram emot barnet, även om det inte alltid verkar så, så oj, ni skulle höra honom ibland. Så underbar...
My heart indeed they gonna be.
Jesus, tusen miljoners trilljoners tack för min bebis!!!
När jag la på telefonen vart jag så glad. Bebis är verkligen det bästa som hänt mig. Jag blir så glad av ett litet foster, som numera är ett barn, men iaf. Och i tanken hörde jag mig själv säga. Det här är det bästa som har hänt sedan jag blev frälst.
Underbara Jesus, vad skulle jag vara utan dig? Ingenting, tänk, hade jag inte haft Dig, hade jag inte haft något.
Min lilla bebis, min lilla underbara bebis som bara blir större och större. Jag kan inte sluta tänka på bilden av när liten dricker fostervatten. det var så sött på något outgrundligt sätt.
Min mage börjar hårdna allt mer och det är med glädje jag ser den växa och bli supersize, typ som när jag var liten, men då var det juh bara för att jag var allmänt tjock. Nu har jag ett till litet liv som ska få plats.
Oj vilket elände jag kommer få om ungen blir som mig när jag var liten. Snacka om att jag kommer sitta och gråta av trötthet efter några veckor. men jag längtar efter det. Jag vet hur det är att vara så trött att man gråter, oj hjälp vad det är hemskt. Men anledningen till att jag kommer bli det nu, det är juh fantastiskt. men det är juh bara om bebis blir som mig. Blir den som Nette var när hon var bebis så kommer jag juh få värsta drömbarnet.
Åh vad jag längtar till augusti. Min lilla bebis, min lilla, lilla bebis...
Öj en till super bra grej jag kom på precis, nu har jag ju en anledning till varför jag inte vill "leva livet" *skrattar*
Jag vill inte vara ung och hinna med allt man ska hinna innan man blir för "gamal". en vecka i Gambia räckte för att jag skulle förstå det till fullo. Jag är ingen ute tjej. Jag älskar att umgås med människor, verkligen stortrivs. Men med människor som är nyktra, som är så pass gamla att de "lekt" av sig. Jag älskar att vara ute bland människor som är sociala. Men det finns inget bättre än att vara med människor från kyrkan.
Och vad kan vara härligare än att sitta med sin pojkvän och sin dotter/son en kväll och bara finnas till?
Finns det något som får huvudet så klarvaket som när man vittnar för människor? Nej, det kan jag inte påstå.
jag längtar tillbaka till när sökande människor drogs till mig som bin till socker. (fast det förstod jag juh inte då)
Och jag längtar tillbaka till gemenskapen i kyrkan.
Hur kan människor säga att barn förstör och kommer emellan när barn är det underbaraste som finns.
Jag VILL vara hemma med bebis istället för att gå ut på krogen.
Jag VILL spara ihop pengar i flera år så att hela familjen kan åka på semester än att jag själv drar iväg på något hippit skit.
Jag VILL hellre ta hand om min bebis än att gå klart skolan.
Varför kan inte människor fatta det? Är det så svårt att förstå att livet inte blir förstört av ett barn, att det faktiskt finns tonåringar som INTE vill vara ute och festa och "leka."?
Jag har velat bli hemmafru med barn sedan jag var 12. HALLO, skulle den idéen ändrat sig skulle den väl ha gjort det vid det här laget. å jag blir så tjurig när allt, alltid handlar om att man inte hunnit sett allt i livet. Vad är det som säger att man inte kan se allt med ett barn?
Fast förhållande, en underbar man, massor med barn och en eller flera bra församlingar, ja det ÄR livet.
always oldminded, that's what I am... take it or live it, don't try to change it.
Jag är glad att Pa är pappan, nog för att livet vore 100gånger lättare om han varit frälst. Men jag kan inte tänka mig en bättre far egetnligen. han är förnuftig, han har nästan "lekt av sig," youngminded!
Han har en perfekt ålder i mina ögon... En kille som är mellan 28 och 38 är perfekt för mig, enligt mig, och vem kan veta bättre än jag på den punkten? (Gud vet alltid bäst, men om man talar om människor)
Han är snäll, givmild, go och glad men samtidigt sätter han mig på plats och låter mig inte bossa över honom. Och det är så jag vill ha det. Jag behöver en man som är som Pa. Han är en bra blandning mellan att lyssna och prata. Mellan att bestämma och låta mig bestämma. Och han kommer bli en helt underbar pappa, han ser verkligen fram emot barnet, även om det inte alltid verkar så, så oj, ni skulle höra honom ibland. Så underbar...
My heart indeed they gonna be.
Jesus, tusen miljoners trilljoners tack för min bebis!!!
22 veckan... =P
Jaha, så man är inte i 18.e utan 22.a veckan. Lite småkomiskt är det allt.
http://www.gravid.se/
Nu har barnet blivit ungefär 19cm långt mellan huvud och stjärt och väger ca 500g. Barnet har fått en dygnsrytm. Det både sover och är vaket. Antagligen är det som mest livligt när du vilar dig. Svettkörtlar har utvecklats och huden är inte lika genomskinlig. Naglarna är fullt utvecklade och fortsätter att växa. Hjärnan växer mycket snabbt och speciellt den del som ligger mitt i hjärnan - germinal matrix. Dess uppgift är att tillverka hjärnceller fram till att barnet är fött och försvinner sedan. Barnets hjärna fortsätter dock att växa fram till fem års ålder.
Vi var till specialist MVC igår och barnmorskan frågar på en gång om jag brukar ha oregelbunden mens... Och om jag är säker på det här datumet etc.
Bebis mår bra iaf :D allt såg fint ut. *Ler stort* Den sparkade och grejade hela tiden medan hon kollade min lilla ängel. Den var så söt. Man såg händerna super bra när de rörde på sig och drog igop sig. Det första hon fik i bild var litens hjärta som drog ihop sig superfort
Det jag blev mest facinerad över var när hon fick in en bild på bebis mun och näsa. den drack fostervatten och det var så häftigt att se när den rörde på munnen. Åh, jag önskar man hade en sådan där maskin hemma. Eller att man fick gå lite oftare. Det är så häftigt.
Min lilla bebis...
Ja ja, nu blir det barn i Augusti istället för september, iof så passar det mig alldeles utmärkt :)
Stackars fadern får dock ingen semester. Han hade planerat in semestern den 24 augusti precis... Hoppas jag får barnet 10 dagar innan, då har han rätt att ta ut ngt grejs som gör att han får vara hemma i tio dagar :) Super coolt i så fall...
Gud tag hand om min lilla besit!
Krams på er
http://www.gravid.se/
Nu har barnet blivit ungefär 19cm långt mellan huvud och stjärt och väger ca 500g. Barnet har fått en dygnsrytm. Det både sover och är vaket. Antagligen är det som mest livligt när du vilar dig. Svettkörtlar har utvecklats och huden är inte lika genomskinlig. Naglarna är fullt utvecklade och fortsätter att växa. Hjärnan växer mycket snabbt och speciellt den del som ligger mitt i hjärnan - germinal matrix. Dess uppgift är att tillverka hjärnceller fram till att barnet är fött och försvinner sedan. Barnets hjärna fortsätter dock att växa fram till fem års ålder.
Vi var till specialist MVC igår och barnmorskan frågar på en gång om jag brukar ha oregelbunden mens... Och om jag är säker på det här datumet etc.
Bebis mår bra iaf :D allt såg fint ut. *Ler stort* Den sparkade och grejade hela tiden medan hon kollade min lilla ängel. Den var så söt. Man såg händerna super bra när de rörde på sig och drog igop sig. Det första hon fik i bild var litens hjärta som drog ihop sig superfort
Det jag blev mest facinerad över var när hon fick in en bild på bebis mun och näsa. den drack fostervatten och det var så häftigt att se när den rörde på munnen. Åh, jag önskar man hade en sådan där maskin hemma. Eller att man fick gå lite oftare. Det är så häftigt.
Min lilla bebis...
Ja ja, nu blir det barn i Augusti istället för september, iof så passar det mig alldeles utmärkt :)
Stackars fadern får dock ingen semester. Han hade planerat in semestern den 24 augusti precis... Hoppas jag får barnet 10 dagar innan, då har han rätt att ta ut ngt grejs som gör att han får vara hemma i tio dagar :) Super coolt i så fall...
Gud tag hand om min lilla besit!
Krams på er
Vecka 18
Så är man i vecka 18 som på något sätt känns helt perfekt.
På torsdag så ska jag till MVC med bebis och Pa. Det ska bli riktigt kul. Det är jätte härligt när han hänger med på grejer, hoppas han vill det också och inte bara följer med "För att."
Bebis är jätte häftig, den grjar runt i magen nästan hela tiden. Eller ja, en hel del iaf. Spec på kvällarna. Igår var det jätte häftigt. Den var inte still mycket. Det kändes som om den vände på sig och att huvudet stötte emot min mage. Ett långt drag typ. Och så fler sparkar efter det. Det är så häftigt =)
http://www.gravid.se/
Det 16 veckor gamla barnet är nu 12,5-14cm långt mellan huvud och stjärt och vikten ca 200g. En enormt aktiv period börjar med rejäla träningspass. Han eller hon vrider och vänder på sig, sparkar och slår. Små luftbubblor som kallas alveoler eller lungblåsor bildas nu i lungorna. Fingrar och tår ser alltmer färdiga ut, och de virvlar och ränder som utgör barnets unika fingeravtryck börjar framträda. Nu ligger ögonen i rätt läge och i tarmen har barnets första avföring samlats - barnbeck. Om det skall bli en pojke så bildas prostatan nu.
Guds välsignelse!!!
Vecka 17 =)
Så var man i vecka 17. Lite häftigt sådär, bra att tiden går framåt! Ser fram emot att få träffa människan som formas och grejar runt i min mage.
Det är inte alltid bra med nätet, för allt som står där stämmer inte till fullo "Nähä" Tänker ni sarkastiskt.
Nej men så här var det, jag trodde att jag hade blivit knäpp som tyckte att det där som kändes i magen var barnet (Jag var rätt super övertygad om det) Men sedan läste jag att det kunde det inte vara hit, och man skulle känna det då och så mycket. Men på mig stämmde det inte in, så jag började som sagt tro att jag blivit knäpp.
Nu har jag pratat med en mamma så nu vet jag att jag inte är knäpp :P
Pa var super sösig igår, verkligen jätte härlig. Först pratade vi om barnet jätte mycket och länge, sedan så när vi gick och la oss la han handen över min mage. Han förstår att det är en bebis där nu =)
http://www.gravid.se/
Ditt barn är 11-12cm långt från huvud till stjärt och väger ca 150g. Huvudet är visserligen stort ännu, men det börjar se mer proportionerligt ut. Ögonen är fortfarande slutna, men de har blivit större och ögonfransar och ögonbryn har blivit längre. Underhudsfett börjar lagras, det hjälper till att hålla värmen samt ger energi. På huvudet växer mer och mer hår. Alla fingrar och tår har nu fått pyttesmå naglar. Det lilla hjärtat pumpar runt ungefär 24liter blod per dygn. Barnet blir medvetet om ljud utifrån och kan reagera på dem. Bröstkorgen hävs och sjunker när det tränar sin andning. Barnet befinner sig nu i den övre delen av livmodern och väger mer än moderkakan. Utifrån sett är barnet mitt emellan blygdbenet och naveln.
Nej nu ska jag gå och chatta med några människor på Gambianow.
Blessings
Det är inte alltid bra med nätet, för allt som står där stämmer inte till fullo "Nähä" Tänker ni sarkastiskt.
Nej men så här var det, jag trodde att jag hade blivit knäpp som tyckte att det där som kändes i magen var barnet (Jag var rätt super övertygad om det) Men sedan läste jag att det kunde det inte vara hit, och man skulle känna det då och så mycket. Men på mig stämmde det inte in, så jag började som sagt tro att jag blivit knäpp.
Nu har jag pratat med en mamma så nu vet jag att jag inte är knäpp :P
Pa var super sösig igår, verkligen jätte härlig. Först pratade vi om barnet jätte mycket och länge, sedan så när vi gick och la oss la han handen över min mage. Han förstår att det är en bebis där nu =)
http://www.gravid.se/
Ditt barn är 11-12cm långt från huvud till stjärt och väger ca 150g. Huvudet är visserligen stort ännu, men det börjar se mer proportionerligt ut. Ögonen är fortfarande slutna, men de har blivit större och ögonfransar och ögonbryn har blivit längre. Underhudsfett börjar lagras, det hjälper till att hålla värmen samt ger energi. På huvudet växer mer och mer hår. Alla fingrar och tår har nu fått pyttesmå naglar. Det lilla hjärtat pumpar runt ungefär 24liter blod per dygn. Barnet blir medvetet om ljud utifrån och kan reagera på dem. Bröstkorgen hävs och sjunker när det tränar sin andning. Barnet befinner sig nu i den övre delen av livmodern och väger mer än moderkakan. Utifrån sett är barnet mitt emellan blygdbenet och naveln.
Nej nu ska jag gå och chatta med några människor på Gambianow.
Blessings
En underbar man...
Pa är underbar, någon som hört det förut?
Ärlighet varar längst, jag vill inte ha sex längre. Har väl inte velat haft det egentligen. Jo köttsligt, käre tid vad man längtade. Notera "längtade" Jag har tappat sexlusten =) Vet ni hur underbart det är eller? Hjärtat och kroppen sammarbetar för en gångs skull!
I natt hände dock en mycket konstig grej. Jag var trött vid 21 som vanligt. Det var fotboll på tv så jag kunde ju glömma att få se på något annat program. Förstår inte att fotboll kan vara så beroendeframkallande för vissa personer. Han kunde inte ens låta mig byta kanal under pausen. Jag tog ett bad, jätte härligt och jag somnade en sväng. (Jag vet att somna i ett badkar inte är att rekomendera. Men Gud finns där och vakar även då.)
Jag gick upp igen runt 21:30 och frös som ett asplöv. Tog mig ett täcke och gick och tittade på fotboll med läsning som varvning. När matchen var slut ville jag bara sova. Så jag gick och la mig och Pa skulle komma strax därpå. Helt ärligt kommer jag inte ihåg om jag var vaken när han kom och la sig. Jag vaknade till någon gång under natten med Pas armar om mig men var för trött för att riktigt vakna och notera tid. Han sov inte det visste jag eftersom han rörde på sig men jag somnade om.
Från det att jag vaknat första gången till det att jag vaknade nästa drömde jag en mycket konstig dröm.
Vi var i ett hus, ett stort hus och skulle få hyra det, plötsligt var det vårat och det var rena drömbostaden. Vårat barn var fött och jag skulle ut och gå med henne/honom i vagn. I drömmar hoppar ju tiden väldigt och plötsligt var jag tillbaka till det röda huset där Pa bjöd mig på något att dricka. Jag tuppade av och i drömmen gick jag in i hans huvud, hans tankar. Jag fick skepnaden av Duffy duck (Den spottande svarta ankan) Och han tog först av mig tröjan, han letade efter något men jag kan inte komma ihåg nu exakt vad det var. När han inte hittade det han sökte öppnade han min kropp, låter groteskt kanske men han skärde helt enkelt ett hål i duffy duck och började plocka upp saker ur mitt liv. Letade och letade, hittade maten jag ätit (I nytt skick) och så vidare, världens knas dröm. När han hade grävt igenom varje tum av min kropp och det bara var skalet kvar imprensip så fick han se jesus och Gud. Längst ner, väl bevarat hittade han slutligen det han letat efter. Bilden av Jesus var tydligst och han var skimrande Gud visste man liksom att Han bara fanns där. det var ingen klar bild. Han hade letat efter något hos mig och till slut, när han sökt igenom var del, hittade han det.
Här vaknade jag upp och var rätt pigg, jag sa något till Pa som svarade att han inte hade sovit. Och han tillade att det hade jag gjort. Klockan var två och jag tyckte så synd om honom. Jag hade vaknat upp i hans famn och det var det mysigaste sättet jag vaknat på, på länge. Han höll om mig så varmt att hela jag kände mig omfamnad. Men jag var varm, trodde att jag skulle förgås under duntäcket jag sov under. Han la över mig en filt när jag sparkade av mig täcket och jag kröp tillbaka till hans famn. Vi låg rätt länge vakna och bara fanns till en sväng. Myspyste bara.
En liten hemlighet: Mitt upp i mysandet fick jag sådan extrem lust att be för honom. Så jag lade min ena hand mot hans höft och den andra hade jag lutande mot hans högra bröst och så bad jag tyst. Han som tidigare hade myspyst och grejat slappnade av som av en blixt och jag kunde lugnt be samtidigt som jag förundrades över hur lugn han blivit. Jag kanske inte ska berätta i detalj vad jag bad om, kan låta lite grymt i "öron som inte hör" eller vad man ska säga. Men det var mäktigt, Guds ande är så mäktig att det är svårt att förklara. När jag avslutade bönen kände jag mig fridfull och jag la mig till rätta på hans arm igen.
Han lade sin hand över min mage och jag lade mina händer över hans. För första gången under hela tiden låg han med handen över barnet. Jag vet inte om han ens tänkte på det, men det gjorde jag kan jag lova. Och oj vad jag önskade att han kunde ha känt hur barnet grejade runt precis då.
Ja kvällen var förunderlig, underbart förunderlig:
Vi hade inte sex
Jag drömde om hur han letade efter något. Och fann det han sökte, Jesus.
Jag vaknade upp i hans famn
Jag bad för honom, som blev lugn
Han lade sin hand över vårat barn för första gången någonsin.
Jag kände mig mer hemma hos honom då än jag gjort någonsin tror jag. Hemma på ett helt annat plan än det fysiska.
För första gången på länge bad jag med en ande full av kraft, totalfull.
Så vidare. Jag har börjat läsa en bok (Som jag tidigare gav upp hoppet på eftersom jag aldrig fick något fäste)
Boken heter "Den sista frontlinjen" och är skriven av en fd. muslim.
Bokens syfte är att visa vad Islam är, att förbereda människor att gå in i diskussion med muslimer och att förstå Islams sätt att tänka. Boken är kanon bra, man får en inblick i Islams historia, sedan visar han skillnaden mellan bibeln och koranen, lngre än så har jag inte kommit. han ger läsaren helt enkelt en inblick i det muslimska tänkandet. han skrev även en mening som stämmer så bra in på min man och hela hans familj.
"Många muslimer vet inte vad det står i koranen, vad de kan/utövar är det de har fått höra och det deras kultur har lärt dem" Man kan säga att de som inte kan läsa koranen (som tills alldeles nyligen bara fanns med arabisk text.) Helt enkelt är en gren av Islam. En del av något som egentligen inte finns. Många Gambiana jag pratat med, pratar om Gud som oss kristna, en kärleksfull Gud som älskar oss människor så till den grad att han lät sin ende son dö för att VÅRA synder skulle bli förlåtna. Islams gud är en helt annan Gud.
I romarbrevet 5:8 (Bibeln) kan man läsa: "Men Gud bevisar Sin kärlek till oss Däri att Kristus dog för oss, medan vi ännu var syndare.
I Sura 3:29 (koranen) står det: " Säg: Lyd allah och aposteln! ty vänder ni er bort, så älskar allah förvisso ej de otrogna."
Någon som ser en viss skillnad mellan de båda Gudarna eller är jag ensam om det.
Alla syndare upp med en hand, jag kan räcka upp min på en gång. Jag var syndare, jag är syndare, men en förlåten sådan. Ett sådant ting som förlåtelse finns det inte mycket om i koranen, "allah älskar ej de otrogna" Vad är en trogen? Människor är inte trogna till fulla, det hör inte till våran natur att aldrig tvivla.
Att Gambia inte är ett kristet land var för mig förut helt oförstående. Nu vet jag varför, de vet helt enkelt inte vad det är de tror på, egentligen. Okej, en del har säker super koll på vad Koranen säger, men inte de 100 eller fler jag träffade på när jag var därborta, de trodde på en Gud som älskade syndare, som älskade människor.
Vad de inte tror på är att jesus är Guds son, tradition säger jag, kultur säger jag, uppväxt säger jag. Att de inte tror är för att de fått lära från barnsben att Isa (Jesus) bara var en profet. De ser inte sanningen om den så skulle stå mitt framför ögonen på dem, för de väljer att blunda. Och vem skulle inte det, hela deras världsbild skulle juh gå om intet om de började tro, eller?
Jag låter möjligtvis radikal. Jag är Fräslst jag vet hur Gud gör under, hur Jesus älskar.
Hade jag inte vetat det hade jag inte kunnat säga något om det.
Nu ska jag gå, krams på er
Ärlighet varar längst, jag vill inte ha sex längre. Har väl inte velat haft det egentligen. Jo köttsligt, käre tid vad man längtade. Notera "längtade" Jag har tappat sexlusten =) Vet ni hur underbart det är eller? Hjärtat och kroppen sammarbetar för en gångs skull!
I natt hände dock en mycket konstig grej. Jag var trött vid 21 som vanligt. Det var fotboll på tv så jag kunde ju glömma att få se på något annat program. Förstår inte att fotboll kan vara så beroendeframkallande för vissa personer. Han kunde inte ens låta mig byta kanal under pausen. Jag tog ett bad, jätte härligt och jag somnade en sväng. (Jag vet att somna i ett badkar inte är att rekomendera. Men Gud finns där och vakar även då.)
Jag gick upp igen runt 21:30 och frös som ett asplöv. Tog mig ett täcke och gick och tittade på fotboll med läsning som varvning. När matchen var slut ville jag bara sova. Så jag gick och la mig och Pa skulle komma strax därpå. Helt ärligt kommer jag inte ihåg om jag var vaken när han kom och la sig. Jag vaknade till någon gång under natten med Pas armar om mig men var för trött för att riktigt vakna och notera tid. Han sov inte det visste jag eftersom han rörde på sig men jag somnade om.
Från det att jag vaknat första gången till det att jag vaknade nästa drömde jag en mycket konstig dröm.
Vi var i ett hus, ett stort hus och skulle få hyra det, plötsligt var det vårat och det var rena drömbostaden. Vårat barn var fött och jag skulle ut och gå med henne/honom i vagn. I drömmar hoppar ju tiden väldigt och plötsligt var jag tillbaka till det röda huset där Pa bjöd mig på något att dricka. Jag tuppade av och i drömmen gick jag in i hans huvud, hans tankar. Jag fick skepnaden av Duffy duck (Den spottande svarta ankan) Och han tog först av mig tröjan, han letade efter något men jag kan inte komma ihåg nu exakt vad det var. När han inte hittade det han sökte öppnade han min kropp, låter groteskt kanske men han skärde helt enkelt ett hål i duffy duck och började plocka upp saker ur mitt liv. Letade och letade, hittade maten jag ätit (I nytt skick) och så vidare, världens knas dröm. När han hade grävt igenom varje tum av min kropp och det bara var skalet kvar imprensip så fick han se jesus och Gud. Längst ner, väl bevarat hittade han slutligen det han letat efter. Bilden av Jesus var tydligst och han var skimrande Gud visste man liksom att Han bara fanns där. det var ingen klar bild. Han hade letat efter något hos mig och till slut, när han sökt igenom var del, hittade han det.
Här vaknade jag upp och var rätt pigg, jag sa något till Pa som svarade att han inte hade sovit. Och han tillade att det hade jag gjort. Klockan var två och jag tyckte så synd om honom. Jag hade vaknat upp i hans famn och det var det mysigaste sättet jag vaknat på, på länge. Han höll om mig så varmt att hela jag kände mig omfamnad. Men jag var varm, trodde att jag skulle förgås under duntäcket jag sov under. Han la över mig en filt när jag sparkade av mig täcket och jag kröp tillbaka till hans famn. Vi låg rätt länge vakna och bara fanns till en sväng. Myspyste bara.
En liten hemlighet: Mitt upp i mysandet fick jag sådan extrem lust att be för honom. Så jag lade min ena hand mot hans höft och den andra hade jag lutande mot hans högra bröst och så bad jag tyst. Han som tidigare hade myspyst och grejat slappnade av som av en blixt och jag kunde lugnt be samtidigt som jag förundrades över hur lugn han blivit. Jag kanske inte ska berätta i detalj vad jag bad om, kan låta lite grymt i "öron som inte hör" eller vad man ska säga. Men det var mäktigt, Guds ande är så mäktig att det är svårt att förklara. När jag avslutade bönen kände jag mig fridfull och jag la mig till rätta på hans arm igen.
Han lade sin hand över min mage och jag lade mina händer över hans. För första gången under hela tiden låg han med handen över barnet. Jag vet inte om han ens tänkte på det, men det gjorde jag kan jag lova. Och oj vad jag önskade att han kunde ha känt hur barnet grejade runt precis då.
Ja kvällen var förunderlig, underbart förunderlig:
Vi hade inte sex
Jag drömde om hur han letade efter något. Och fann det han sökte, Jesus.
Jag vaknade upp i hans famn
Jag bad för honom, som blev lugn
Han lade sin hand över vårat barn för första gången någonsin.
Jag kände mig mer hemma hos honom då än jag gjort någonsin tror jag. Hemma på ett helt annat plan än det fysiska.
För första gången på länge bad jag med en ande full av kraft, totalfull.
Så vidare. Jag har börjat läsa en bok (Som jag tidigare gav upp hoppet på eftersom jag aldrig fick något fäste)
Boken heter "Den sista frontlinjen" och är skriven av en fd. muslim.
Bokens syfte är att visa vad Islam är, att förbereda människor att gå in i diskussion med muslimer och att förstå Islams sätt att tänka. Boken är kanon bra, man får en inblick i Islams historia, sedan visar han skillnaden mellan bibeln och koranen, lngre än så har jag inte kommit. han ger läsaren helt enkelt en inblick i det muslimska tänkandet. han skrev även en mening som stämmer så bra in på min man och hela hans familj.
"Många muslimer vet inte vad det står i koranen, vad de kan/utövar är det de har fått höra och det deras kultur har lärt dem" Man kan säga att de som inte kan läsa koranen (som tills alldeles nyligen bara fanns med arabisk text.) Helt enkelt är en gren av Islam. En del av något som egentligen inte finns. Många Gambiana jag pratat med, pratar om Gud som oss kristna, en kärleksfull Gud som älskar oss människor så till den grad att han lät sin ende son dö för att VÅRA synder skulle bli förlåtna. Islams gud är en helt annan Gud.
I romarbrevet 5:8 (Bibeln) kan man läsa: "Men Gud bevisar Sin kärlek till oss Däri att Kristus dog för oss, medan vi ännu var syndare.
I Sura 3:29 (koranen) står det: " Säg: Lyd allah och aposteln! ty vänder ni er bort, så älskar allah förvisso ej de otrogna."
Någon som ser en viss skillnad mellan de båda Gudarna eller är jag ensam om det.
Alla syndare upp med en hand, jag kan räcka upp min på en gång. Jag var syndare, jag är syndare, men en förlåten sådan. Ett sådant ting som förlåtelse finns det inte mycket om i koranen, "allah älskar ej de otrogna" Vad är en trogen? Människor är inte trogna till fulla, det hör inte till våran natur att aldrig tvivla.
Att Gambia inte är ett kristet land var för mig förut helt oförstående. Nu vet jag varför, de vet helt enkelt inte vad det är de tror på, egentligen. Okej, en del har säker super koll på vad Koranen säger, men inte de 100 eller fler jag träffade på när jag var därborta, de trodde på en Gud som älskade syndare, som älskade människor.
Vad de inte tror på är att jesus är Guds son, tradition säger jag, kultur säger jag, uppväxt säger jag. Att de inte tror är för att de fått lära från barnsben att Isa (Jesus) bara var en profet. De ser inte sanningen om den så skulle stå mitt framför ögonen på dem, för de väljer att blunda. Och vem skulle inte det, hela deras världsbild skulle juh gå om intet om de började tro, eller?
Jag låter möjligtvis radikal. Jag är Fräslst jag vet hur Gud gör under, hur Jesus älskar.
Hade jag inte vetat det hade jag inte kunnat säga något om det.
Nu ska jag gå, krams på er
Gravid rund:)
Nu är jag inte bara tjock längre... Nu syns det att jag är gravid... Äntligen vågar jag använda "Normala" kläder igen... Ingen kan väl missta att man är gravid nu, hoppas jag...
Bebis är väldigt lugn nu... Saknar det där fladdriga i magen... Hoppas allt är bra med liten...
Jag blir bra mer och mer glad över sötizen... Tänk att man kan älska något så litet så mycket...
Iof är det juh precis det Gud gör men... Det är Gud... Jag är bara människa...
Tillbaka till min mage, sm jag är så facinerad av. den är super stor (tycker jag.) Men det syns inte om man har jacka på sig uppmärksammade jag idag när jag träffade på en vän och han sa att det inte syntes...
Nu är det lägenhetsjakt som gäller... Någon som vet en fin, billig lägenhet i Borlänge med bra bussbebindelser?
Vet ett perfekt ställe men chansen att jag skulle få just den är minimal... Men man kan ju alltid be och hoppas. Är det rätt ställe så får Gud fixa det hela... Är det fel ställe så är det och då får jag leva med det
så var man i Vecka 16 =)
www.gravid.se:
Ditt barn är 108-116mm långt mellan huvud och stjärt och väger ca 100g. Nu är barnets armar och ben färdigbildade och lederna fungerar. Skelettet hårdnar i och med att benen förkalkas och denna process kallas ossifikation. Barnet kan nu koordinera sina rörelser då nervsystemet fungerar och musklerna svarar på hjärnans signaler. Det är fullt med aktivitet i livmodern, fostret rullar runt, sparkar och gör volter. Ännu kan det vara svårt att känna rörelser då fostervattnet fungerar som en ljud- och rörelsedämpare. Omföderskor kan känna ett litet fladder runt denna vecka. Är det ditt första barn så dröjer det oftast några veckor till innan du känner att det sparkar.
När jag läste det där så vart jag liiite eftertänksam... Det där fladdret de babblade om har jag känt länge, länge... Men allt kan juh inte stämma precis juh...
Krams på er!
Gud ser er små människor!
Bebis är väldigt lugn nu... Saknar det där fladdriga i magen... Hoppas allt är bra med liten...
Jag blir bra mer och mer glad över sötizen... Tänk att man kan älska något så litet så mycket...
Iof är det juh precis det Gud gör men... Det är Gud... Jag är bara människa...
Tillbaka till min mage, sm jag är så facinerad av. den är super stor (tycker jag.) Men det syns inte om man har jacka på sig uppmärksammade jag idag när jag träffade på en vän och han sa att det inte syntes...
Nu är det lägenhetsjakt som gäller... Någon som vet en fin, billig lägenhet i Borlänge med bra bussbebindelser?
Vet ett perfekt ställe men chansen att jag skulle få just den är minimal... Men man kan ju alltid be och hoppas. Är det rätt ställe så får Gud fixa det hela... Är det fel ställe så är det och då får jag leva med det
så var man i Vecka 16 =)
www.gravid.se:
Ditt barn är 108-116mm långt mellan huvud och stjärt och väger ca 100g. Nu är barnets armar och ben färdigbildade och lederna fungerar. Skelettet hårdnar i och med att benen förkalkas och denna process kallas ossifikation. Barnet kan nu koordinera sina rörelser då nervsystemet fungerar och musklerna svarar på hjärnans signaler. Det är fullt med aktivitet i livmodern, fostret rullar runt, sparkar och gör volter. Ännu kan det vara svårt att känna rörelser då fostervattnet fungerar som en ljud- och rörelsedämpare. Omföderskor kan känna ett litet fladder runt denna vecka. Är det ditt första barn så dröjer det oftast några veckor till innan du känner att det sparkar.
När jag läste det där så vart jag liiite eftertänksam... Det där fladdret de babblade om har jag känt länge, länge... Men allt kan juh inte stämma precis juh...
Krams på er!
Gud ser er små människor!
Bebis tjock =P
Pas syskon är inte så finkänsliga, iof så tycker jag om när människor som säger vad de tycker.
Shorty vet inte om att jag är gravid, en av de första sakerna han sa till mig idag var
" Jenny you getting fat"
"I Know" utbrister jag smått förtvivlad över att jag inte kan förklara varför.
Det där hade Amanda kul åt en timme efteråt.
Dagens citat:
Jenny kan du hålla i min godis påse medans vi går förbi de där snygga killarna.
Jag och Amanda gick till Lidl och hon köpte godis. Det var ett par killar som spelade basket på vägen dit och när vi var påväg tillbaka gav hon mig godispåsen för att knäppa jackan. När jag räckte tillbaka påsen så sa hon ovanstående. *skrattar* Helt jätte söt liten dam det där.
Igår blev man inte så extremt varmt välkommen hem. Sandra hade tråkigt, vilket gick ut över mig. Nette var sjuk och när jag frågade vad hon gjorde uppe svarade hon tjurigt "Jag lever, får man det eller?"
Jag blev arg, jag saknade Pa och var extremt trött.
Jag valde att inte ringa Pa, när jag saknar honom som mest brukar han vara jätte kort i telefon och jag kände att jag inte orkade det just nu. Jag behövde honom men skulle jag ringa honom skulle han bara vara tvär. Jag ringde inte fören han skrev "Ring om 5 min, Shorty pratar i telefonen" Så jag ringde honom. Helt slut (klockan var tio jag brukar sova då.) Och eftersom det var han som bad mig så babblade han på, så jag var glad och somnade med ett leende.
Nästa vecka ska vi fira mormor, (som snart ska bli gammelmormor) Hon fyller 60 år och därför ska vi slå på stort och gå ut och äta hela släkten. (Släkten som består av två till plus min familj och mormor =7 personer) Pa kanske följer med också, beror nog mycket på pappa och hans humör. Då blir vi nio, eller tio om Foday följer med.(inkl. våran bebis, som egentligen kanske inte gills)
Imorgon (söndag) ska man upp tidigt, måste upp 6, 7 på morgonen. Ska hinna med en buss som går 8.55 och så ska jag gå dit... jag börjar alltså gå strax före åtta. Okej, det räcker med att jag går upp sju.
Snart ska jag gå och sätta mig framför tv.n med Shorty och Foday. Anledningarna till att jag är i Falun när ´Pa jobbar 24 timmar.
Guds välsignelse över er.
Glad mamma
Bebisen rör sig extermt mycket, speciellt när man åker buss. Man får världens skrattinfall, man vill skratta och skratta och skratta åt känslan man får i magen. Det är underbart.
Jag berättade för matteläraren i måndags att jag skulle ha bebis, tror han är den som blivit absolut gladast åt det. *hmm* Han själv är fyra barnspappa så det är ju förståeligt. Han blev iaf jätteglad och sken upp (Borde inte barnets pappa sett ut så?) Han trodde även att jag skulle klara B och C kursen hemifrån, Puh, B är jag ju så gott som klar med (Fick jag veta i samma veva) Så egentligen är det bara C kvar, vilket jag har tills 3.e klass på mig att fixa. Det känns rätt lugnt med det.
Engelskan å andra sidan... Hmm... Engelska B skulle vara svårare, t.o.m. min lärare sa det utan att fundera. Smart! Så den kanske det blir lite sötrre problem med. Men okej, jag ska först klara av A med MVG hade jag tänkt. Så jag får försöka tänka på det.
Det kanske inte är så smart att jag är ett "MVG/VG barn" i detta fall. Man sätter extrem press på sig själv kan jag lova. Egentligen borde jag bli glad åt VG och t.o.m. G. Men jag får världens ångest anfall när det står VG på ett prov eller en uppsats. Normalt? NEJ HALLO tjejen bli lite normal. Du går omvårdnad INTE sam eller natur eller något annat krångel. *försökte hon proppa in i huvudet* Du går omvårdnad och ska ha en bebis.
Helt ärligt, den enda som någonsin satt press på mig exkl mig själv är min man, och han vill bara att jag klarar av skolan... Är det så mycket begärt? Nu kommer jag juh inte ens göra det *suckar*
Men Bebis betyder mer än höga betyg, min lilla skatt so börjar bli så stor...
http://www.gravid.se/:
Ditt barn är 104-114mm långt mellan huvud och stjärt och väger omkring 50g. Barnets revben, blodkärl och näthinnor syns tydligt genom den lövtunna huden. Huden börjar täckas av lanugohår, mycket fina hårstrån som hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen. Kroppsbehåringen följer mönstret på huden och bildar former som ser ut som fingeravtryck över hela kroppen.
Hörseln fortsätter att utvecklas och i mellanörat börjar ett antal mycket små ben att hårdna. Eftersom hjärnans hörselcentrum inte har bildats än, är barnet inte medvetet om alla ljud. Fostervattnet som finns runt barnet leder dock ljud, så med tiden kommer barnet att börja uppfatta din röst och dina hjärtslag. Både huvudhår och ögonbryn blir grövre hos barnet. Har barnet anlag för mörkt hår börjar pigmentcellerna i hårsäckarna producera svart pigment. Fostrets längd mäts vanligen inklusive ben från vecka 15 av din barnmorska
Så vecka femton, oj vad tiden går... Och barnet det växer och rör sig. Just nu tror jag den tycker jag är mycket tråkig för den rör sig och har sig i magen.
Man måste juh bara säga att man har världens underbarast klass. Helt klart! Så söta så det står hejderliga till.
De tycker att det är okej med bebis, de uppmuntrar, de erbjuder sig att vara barnvakt. Tänk omkring 15 stycken barnvakter... Jag och Pa kan säkert få ledigt iaf någon dag i månaden. Och de gör det med glädje =) Inte pliktkänsla (vad jag vet) Härliga underbara människor. GUDS RIKA VÄLSIGNELSE över er!!!
Japp människor, ju mer man lär känna er juh störra hjärta ser det ut som om ni har!
Nu måste jag återgå till läxskrivning, imorgon är det redovisning.
Krams på er
Jag berättade för matteläraren i måndags att jag skulle ha bebis, tror han är den som blivit absolut gladast åt det. *hmm* Han själv är fyra barnspappa så det är ju förståeligt. Han blev iaf jätteglad och sken upp (Borde inte barnets pappa sett ut så?) Han trodde även att jag skulle klara B och C kursen hemifrån, Puh, B är jag ju så gott som klar med (Fick jag veta i samma veva) Så egentligen är det bara C kvar, vilket jag har tills 3.e klass på mig att fixa. Det känns rätt lugnt med det.
Engelskan å andra sidan... Hmm... Engelska B skulle vara svårare, t.o.m. min lärare sa det utan att fundera. Smart! Så den kanske det blir lite sötrre problem med. Men okej, jag ska först klara av A med MVG hade jag tänkt. Så jag får försöka tänka på det.
Det kanske inte är så smart att jag är ett "MVG/VG barn" i detta fall. Man sätter extrem press på sig själv kan jag lova. Egentligen borde jag bli glad åt VG och t.o.m. G. Men jag får världens ångest anfall när det står VG på ett prov eller en uppsats. Normalt? NEJ HALLO tjejen bli lite normal. Du går omvårdnad INTE sam eller natur eller något annat krångel. *försökte hon proppa in i huvudet* Du går omvårdnad och ska ha en bebis.
Helt ärligt, den enda som någonsin satt press på mig exkl mig själv är min man, och han vill bara att jag klarar av skolan... Är det så mycket begärt? Nu kommer jag juh inte ens göra det *suckar*
Men Bebis betyder mer än höga betyg, min lilla skatt so börjar bli så stor...
http://www.gravid.se/:
Ditt barn är 104-114mm långt mellan huvud och stjärt och väger omkring 50g. Barnets revben, blodkärl och näthinnor syns tydligt genom den lövtunna huden. Huden börjar täckas av lanugohår, mycket fina hårstrån som hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen. Kroppsbehåringen följer mönstret på huden och bildar former som ser ut som fingeravtryck över hela kroppen.
Hörseln fortsätter att utvecklas och i mellanörat börjar ett antal mycket små ben att hårdna. Eftersom hjärnans hörselcentrum inte har bildats än, är barnet inte medvetet om alla ljud. Fostervattnet som finns runt barnet leder dock ljud, så med tiden kommer barnet att börja uppfatta din röst och dina hjärtslag. Både huvudhår och ögonbryn blir grövre hos barnet. Har barnet anlag för mörkt hår börjar pigmentcellerna i hårsäckarna producera svart pigment. Fostrets längd mäts vanligen inklusive ben från vecka 15 av din barnmorska
Så vecka femton, oj vad tiden går... Och barnet det växer och rör sig. Just nu tror jag den tycker jag är mycket tråkig för den rör sig och har sig i magen.
Man måste juh bara säga att man har världens underbarast klass. Helt klart! Så söta så det står hejderliga till.
De tycker att det är okej med bebis, de uppmuntrar, de erbjuder sig att vara barnvakt. Tänk omkring 15 stycken barnvakter... Jag och Pa kan säkert få ledigt iaf någon dag i månaden. Och de gör det med glädje =) Inte pliktkänsla (vad jag vet) Härliga underbara människor. GUDS RIKA VÄLSIGNELSE över er!!!
Japp människor, ju mer man lär känna er juh störra hjärta ser det ut som om ni har!
Nu måste jag återgå till läxskrivning, imorgon är det redovisning.
Krams på er
